1.1. Hushålls-bibliothek för fruntimmer. Öfwersättning. =Stockholm. 1-3. 1800-1804.=. [Del 1], Första delen. Stockholm 1800. Tryckt hos C.F. Marquard. [02] , 218 s. =(s. 203-18 opag.) [Del 2], Andra delen. Stockholm 1801. Tryckt hos C.F. Marquard. 264 s. =(s. 249-62 opag., s. 263/64 blank)=. [Del 3], Tredje delen. Stockholm 1804. Tryckt hos A.J. Nordström. [02] , 182 s. =(s. 175-82 opag.)
Bergqvist, C L. (översättare, medarb.) utgivare: Marquard, Carl Fredrik (1767-1809)
översättning
1.1. Magia naturalis innehållande mångfaldiga och säkra underrättelser om hästars, oxars, kors, qwigors, tjurars, kalfwars, fårs, getters, swinkreaturs, m.m. ans och skötsel, samt botande wid påkommande sjukdomar, hwartil nästan alla läkemedlen hämtas inom landtmannens eget district : Deszutom åtskilliga tilförliteliga och försökta konster, hushållsgrep, med et ord, det betydeligaste af det som uti enskilta hushållningen förekommer, och som med alsingen eller ringa kostnad kan werkställas : Landtbrukare til tjenst sammandragen utur de bäst kände hushållares dels tryckte dels otryckte skrifter Stockholm, (Holmberg). 1786. 288 s. =(s. 278-288 opag.).= 12:o.
1.2. Magia naturalis, innehållande mångfaldige och säkra underrättelser om hästars, oxars, kors, qwigors, tjurars, kalfwars, fårs, getters, swinkreaturs, m.m. skötsel och botande wid påkommande sjukdomar, hwartil nästan alla läkemedlen hämtas : inom landtmannens eget district; deszutom åtskilliga tilförlitliga och försökta konster, och hushållsgrep, med et ord, det betydligaste af det som uti enskilta hushållningen förekommer, och som med alsingen eller ringa kostnad kan werkställas; : landtbrukare til tjenst sammandragen utur de bäst kände hushållares dels tryckte dels otryckte skrifter. Andra uplagan, mycket tilökt. Stockholm, tryckt hos Joh. Chr. Holmberg, 1798. 2. uppl. Stockholm, 1798. 528 s.
1.3. Magia naturalis, innehållande mångfaldige och säkra underrättelser om hästars, oxars, kors, qwigors, tjurars, kalfwars, fårs, getters, swinkreaturs, m.m. skötsel och botande wid påkommande sjukdomar, hwartil nästan alla läkemedlen hämtas : inom landtmannens eget district; deszutom åtskilliga tilförlitliga och försökta konster och hushållsgrep, med et ord, det betydligaste af det som uti enskilta hushållningen förekommer, och som med alsingen eller ringa kostnad kan werkställas; : landtbrukare til tjenst sammandragen utur de bäst kände hushållares dels tryckte dels otryckte skrifter. Tredje uplagan. Örebro, tryckt hos Nils M. Lindh 1804. På eget förlag. Örebro, 1804. 528 s.
1.4. Magia naturalis, innehållande mångfaldige och säkra underrättelser om hästars, oxars, kors, qwigors, tjurars, kalfwars, fårs, getters, swinkreaturs, m.m. skötsel och botande wid påkommande sjukdomar, hwartil nästan alla läkemedlen hämtas : inom landtmannens eget district; deszutom åtskilliga tilförlitliga och försökta konster och hushållsgrep, med et ord, det betydligaste af det som uti enskildta hushållningen förekommer, och som med alsingen eller ringa kostnad kan werkställas; : landtbrukare til tjenst sammandragen utur de bäst kände hushållares dels tryckte dels otryckte skrifter. Fjerde uplagan. Westerås, tryckt hos Nils M. Lindh, 1815. På eget förlag. Västerås, 1815. 528 s.
1.5. Magia naturalis, innehållande mångfaldige och säkra underrättelser om hästars, oxars, kors, qwigors, Tjurars, kalfwars, fårs, getters, swinkreaturs, m. m. skötsel och botande vid påkommande sjukdomar, hwartill nästan alla läkemedlen hämtas inom landimannens eget district; dessutom åtskilliga tillförlitliga och försökta konster och hushållsgrep, med ett ord, det betydligaste af det som uti enskilta hushållningen förekommer, och som med allsingen eller ringa kostnad kan werkställas; Landtbrukare til tjenst sammandragen utur de bäst kände hushållares dels tryckte dels otryckte skrifter. 5:e uppl. Örebro : Lindh, 1842. 372 s.
1.6. Magia naturalis, innehållande mångfaldige och säkra underrättelser om hästars, oxars, kors, qwigors, tjurars, kalfwars, fårs, getters, swinkreaturs, m.m. ans och skötsel samt botande vid påkommande sjukdomar, hvartill nästan alla läkemedlen hemtas inom Landtmannens eget district : deszutom åtskilliga tilförlitliga och försökta konster och hushållsgrep, med et ord, det betydligaste af det som uti enskildta hushållningen förekommer, och som med allsingen eller ringa kostnad kan werkställas : landtmannen til tjenst sammandragen utur de bäst kända hushållares dels tryckta dels otryckta skrifter, Stockholm, 1857. 192 s.
1.7. Magia naturalis : innehållande mångfaldiga och säkra underrättelser om hästars, oxars, kors … skötsel …Ny uppl. Stockholm : Ad. Bonnier, 1874. 192 s.
En bok som till stor del är ett sammandrag ur äldre svenska och utländska ko
kböcker med betoning på festmat. Boken blev så populär att en ny upplaga gavs ut redan 1805. Weltzin var för övrigt först med en kokbok om potatis: Anwisning til Potäters mångfaldiga begagnande 1802.
Biografi:
Berg.P.G. Swenska Qvinnor 1864:
Weltzin, Carolina, dotter af den namnkunnige, förföljde kyrkoherden och folktalaren A., C. Rutström, föddes d. 11 Sept. 1754. Hon gifte sig med sekreteraren och ombudsmannen vid Assistans-kontoret assessorn Peter Weltzin och blef enka 1787 samt dog 1812. Fru W. var en flitig författarinna och öfversättarinna af vittra, historiska och ekonomiska skrifter. Bland hennes arbeten uppräkna vi: ”Skaldestycken”, ”Om potäters begagnande”, ”Om fruntimmer-uppfostran”,
”Anvisning till tarflig matlagning”, ”Handbok om bränvinsbränning och distillering”, ”Ekonomisk handbok” (detta är ett fel hos Berg, gavs ut av G schartau 1830-32) , m. fl.
Bibliografi:
1.1. Anwisning til potäters mångfaldiga begagnande såsom til mjöl, gryn, bröd, bränwin, puder, stärkelse, surdeg, ost, smör, twål, ljus, och en mängd af mera och mindre tarfliga rätter; äfwen til gödning för boskap. Af C. Weltzin. Stockholm, tryckt hos H.A. Nordström, 1802. På eget förlag. Stockholm : Nordström, 1802. [02], 62 s.
1.2. 2:a upplagan. På eget förlag. Stockholm : Nordström,, 1806 [02] , 62 s
1.2. 3:e upplagan. På eget förlag. Stockholm : Nordström,, 1819 [04] , 48 s.
1.4. 4:e upplagan. Stockholm, 1851. [2], 48, [2] s.
2.1 Ny kokbok. Eller Anwisning till en myckenhet nu brukliga mat-rätters tillredande; jemte ett bihang innehållande kunskaper om hwarjehanda hushålls-rön. Af C. Weltzin. Stockholm, tryckt hos Henrik A. Nordström, 1804. På eget förlag. Stockholm, 1804. [06] , 322 s
2.2. På eget förlag. Stockholm, 1805. [06] , 322 s
2.3. På eget förlag. Stockholm, 1814. [06] , 322 s.
2.4. På eget förlag. Stockholm, 1821. [06] , 322 s.
2.5. Fullständig kokbok, innehållande anvisn. till icke mindre än 378 rätter, samt dessutom ett bihang… [5:e titeluppl.] Stockholm, 1851
3.1 Anwisning till tarfwelig matredning. Jemte beskrifning om bärs och frukters syltning; grönsakers och rötters förwaringssätt; kötts och fisks saltning och förwarande; om brödbakning, smörs tillredning och ostgöring; om ättickor, bränwiner : och bärwatten, m.m. Af C. Weltzin. Stockholm, tryckt hos Henrik A. Nordström, 1805. På eget förlag. Stockholm, 1805. [06] , 204 s., s. 199-204.
3.2. Stockholm, 1818. [06] , II, 210 s.
3.3. Anwisning till enkel och huslig matredning. Jemte beskrifning om bärs och frukters syltning, grönsakers och rötters förwaringssätt, saltning och förwarande af rött och vitt, om brödbakning, tillredning af smör och ost, om ättikor, brännvin och bärvatten, m. m. / C[arolina], W[eltzin] Stockholm, tryckt hos Joh. Beckman, 1851 210 s
4.1 Afhandling om sättet att brygga dricka, öl och porter, med åtskilliga förbättringar i brygghuset och bryggkärlen, samt underrättelse om walet af godt malt och god humle. Af E. Hughes. Öfwers. från engelska originalets 4:de uplaga af : C. Weltzin. Stockholm, tryckt hos Henrik A. Nordström, 1805. På eget förlag. Stockholm, 1805. 39, [1] s.
5.1 Handbok wid bränwinsbränning och destillering, innehållande tillika underwisning om ättikebrygd samt åtskilliga sommar-dryckers tillredande, lämpad i synnerhet till enskilta hushåll. Öfwersättning ur flera arbeten af C. Weltzin./(C.G. : Weinlig.) Stockholm, 1808. Tryckt hos Henrik And. Nordström. På eget förlag. Stockholm, 1808. [04] , 132 s. =(s. 128-32 opag., 128 annons)=.
5.2. 2. tillökta upplagan./(C.G. Weinlig.) Stockholm, 1818. Tryckt hos direct. Henrik And. Nordström. På eget förlag., 1818. [04] , 132 s. =(s. 129-32 opag.)=.
6.1 Daglig hjelpreda i köket: eller Anwisning till en tarflig matredning för hwarje dag i året. Öfwersättning med förändringar af C. Weltzin. Stockholm, tryckt hos A.J. Nordström. =1-6. 1808=. Första – Sjette månaden April – September. 1808. [08],106s + [06],107-208s + [06]209-316s +[06],112s + [06], 113-212+ [06]s 213-322s. häfte 1-3 med tryckt häftesomslag.
Linnström svenskt boklexikon 1830-65:
Veltzin, Karolina, (född Rutström, enka efter sekreteraren och ombudsmannen vid assistanskontoret i Stockholm, assessor K. P. Veltzin; f. 1754, d. 1812).
[----------], Anvisning till enkel och huslig matredning. Jemte beskrifning om bärs och frukters syltning, grönsakers och rötters förvaringssätt, Saltning och förvarande af kött och tisk, om brödbakning, tillredning af smör och ost, om attikor, bränvin och bärvattcn, m. m. [Ny titel uppl.]. Sthm, Bn
(endast titelbladet; sjelfva boken tr. hos H.A.Nm). 51. 8:0. (4, 210 s.)……. — 75. (Brudin, J. L.).
1 och å uppl., med förf:s namn i titeln, Sthm 1803, 18.
[Veltzin, Karolina], Anvisning till potäters mångfaldiga begagnande, eller 81 olika sätt att använda potatis till mjöl, gryn, bröd, bränvin, puder, stärkelse, surdeg, ost, smör, tvål, ljus, och en mängd rncr och mindre tarfiiga rätter.’ 4 [titel-]uppl. Sthm, Bn (endast titelbladet; sjelfva boken tr. hos H.A. Nm). 51. 8:0. (48 s.)•_ 37. (Brudin, J. L.).
1—3 uppl , med förf:s namn i titeln, Sthm 1802, 06, 19.
[—__—], Fullständig kokbok, innehållande anvisningar till icke mindre än 378 olika rätter, samt dessutom ett bihang med 96 olika föreskrifter till beredning af diverse slags gryn, attikor, bränvincr, smör och ost, m. m., samt ljusstöpning, brygd, insaltning och förvaring af kött och fisk, samt andra i ett väl ordnadt hushåll förekommande uppgifter för en omtänksam husmoder.
[Ny ti^eluppl.]. Sthm, Bn (endast titelbladet; sjelfva boken tr. hos H.A. Nm). 51. 8:0. (322, 2 s.) l — (Brudin, J. L.).
1, 2 och 4 uppl., med förf:s namn utsatt, Sthm 1804, Oö, 21; om 3 uppl. saknas uppgift.
Gustafva var bl.a. restauratör och kökschef och recepten sades vara personligt utarbetade utan inflytande från utländska kokböcker. Övervägande finare matlagning frö det borgerliga köket, men den var skriven för att läsas även av mindre rutinerade husmödrar.
Kokbok 1847………..
Biografi:
Björklund, Gustafva, mamsell. Hon är mycket känd för sin Kokbok, hvilken på de sista 20 åren varit mest begagnad och sålts i många upplagor. Hon höll en längre tid den bästa restauration i Stockholm, vid Munkbron, der alla större kalaser alltid tillställdes, och prisades hon såväl för sin goda mat som illustra servering, hvilken på den tiden gjorde epok. Hon dog, i knappa omständigheter, d. 4 Okt. 1862, 68 år gammal.
Gustafva Catharina Björklund, född 11 februari eller augusti 1794 i Finland (eventuellt Kjulo), död 4 oktober 1862 i Stockholm., var en finlandssvensk restauratris och kokboksförfattare.
Björklund flyttade som barn från Finland till Sverige med sin familj. Efter att ha tjänat som hushållerska i oika privata hem samt arbetat vid sin systers och svågers krogrörelse i först Mariefred och senare Södertälje, anställdes hon 1834 som ansvarig för serveringen vid herrklubben Lilla Sällskapet vid Munkbron i Stockholm. Vid sällskapets upplösning i början av 1840-talet övertog hon lokalerna för en privat ”spisqvartersrörelse”, vilken snart blev mycket uppskattad inom stockholmssocieteten.
Under denna tid påbörjade Björklund också sin mycket framgångsrika utgivning av kokböcker. Den första, Kokbok, utkom 1847 och följdes av ett flertal senare upplagor och uppföljare, bland annat Kok-bok för tjenare och tarfliga hushåll (1851). Också långt efter författarinnans död fortsatte dessa böcker att komma ut i nya upplagor, och de omtalas med aktning av Charles Emil Hagdahl i dennes berömda Kokkonsten som vetenskap och konst (1879).
Efter tio framgångrika år mattades verksamheten vid Munkbron och 1851 upphörde Björklund med denna rörelse. Hon öppnade en ny enklare krog i Klarakvarteren men arrenderade snart ut den och ägnade sig i stället åt att hyra ut rum för resande.
Gustafva verkade även en tid i Göteborg – åren 1855-1862. I Göteborg var hon både traktörska och rumsuthyrare. I ”Göteborgs kalender 1857″ finns en annons som berättar om ”Börsens Restauration med tillhörande konditori. Föreståndare R. W. Ekström, Restauratrice Mams. Gustafva Björklund.” Gustafva bodde vid Fattighusgatan 41 i Göteborg (sedan 1883 Stampgatan ).
men återvände fattig och utsliten 1862 till Stockholm där hon dog senare samma år.
Gustafva Björklund, som i ungdomen varit en stor skönhet, var aldrig gift men fick tre oäkta barn. Med sin dåvarande arbetsgivare Otto Reinhold Hammerfelt hade hon sonen Gustav Reinhold (1817-?) och senare fick hon två döttrar, Lovisa Elisabeth (1824-?) och Henrietta Gustava (1825-1886), vilka gavs efternamnet Carlsson. Per Erik Wahlund argumenterar i sin biografi över Björklund för att det finns goda grunder (bland annat pengautbetalningar från hovet) att tro att döttrarnas far var Karl XIV Johan. Henrietta gifte sig med underlöjtnanten Algot Törneman och blev mor till industrimannen Johan Algot Törneman samt farmor till konstnären Axel Törneman.
Varför lämnade Gustafva vänner och berömmelse i huvudstaden och for till Göteborg? Kanske för att fly från elaka tungor och uppmärksamhet från ett vidlyftigt levene. Förvisso hade ”Demoiselle” inte enbart bjudit på kökets goda anrättningar utan även sängens. Och det var inte vilka herrar som helst, som platsade i Gustafvas gemak. En av dessa herrar var självaste Karl XIV Johan. Resultatet av herdestunderna med kungen, som var över 60 år, blev enligt Villeberga kyrkoarkiv flickorna Lovisa Elisabeth 1824 och Henrietta Gustafva 1825. Sekretessen kring flickornas födelse var sträng. De sändes till Paris för uppfostran och fick som
guvenör och beskyddare en minister von Wetterstedt.
Per Erik Wahlund: Demoiselle – Kokboksutgiverskan och restauratrisen Gustava Björklunds liv och verksamhet, Växjö, 1991.
bibliografi:
1.1. Kokbok / af Gustafwa Björklund. Stockholm, L:s Gust. Nylander, bazarn å Norrbro. 1847. [6], 349 s.
1.2. Andra tillökta och förbättrade upplagan. Stockholm, L:s Gust. Rylander, bazarn å Norrbro. 1849. [8], 402 s.
1.11. Kokbok för husmödrar, innehållande beskrifningar öfwer 2000 anrättningar. Med 1 litografi och 93 gravyrer. / Gustafva Björklund. 11:te betydligt tillökade och förbättrade upplagan. Stockholm, F. C. Askerbergs förlag. 1882. XVI, 487 s., 1 pl.
1.12. Kokbok för husmödrar, innehållande beskrifningar öfwer mer än 2000 anrättningar (jemte 100 anwisningar för tillredning af swamprätter) / Gustafva Björklund. 12. tillök. och förbättr. uppl. Stockholm : Askerberg, 1885. xlviii, 464 s., 2 pl.
1.13. Kokbok för husmödrar, innehållande beskrifningar öfver mer än 2000 anrättningar. (Jemte 100 anvisningar för tillredning af svamprätter) : med 106 gravyrer / Gustafva Björklund. 13. uppl. Stockholm : Askerberg, 1893. 512 s.
1.14. Kokbok, innehållande beskrifningar öfver c:a 2000 anrättningar. : 14:e …modernis.uppl. [Stockholm], [1907.] 14. omarb. och moderniserade uppl. Stockholm : Silén, 1908. [6], 950, [1] s., 12 pl.-s. Serie: Wenström,K., Husmoderns bok Afd.9.
1.15 Husmoderns bok : nio olika afdelningar : hvaribland Gustava Björklunds kokbok / Kerstin Wenström. Björklund, Gustafva: Kokbok. 15. omarb. och moderniserade uppl. Stockholm : Silén, 1913. [4], 950, [1] s., 12 pl.-s.
2.1. Kok-bok för tjenare och tarfliga hushåll / af Gustafwa Björklund. Stockholm : Gust. Rylander, 1851. [2], 160 s.
3.1. Lilla kokbok : utdrag ur den större kokboken, till tjenst för mindre hushåll och tjenare / Gustafwa Björklund. Stockholm : F. C. Askerberg, 1871. [2], 142 s., 1 pl.
3.2. Lilla kokbok : utdrag ur den större kokboken, till tjenst för mindre hushåll och tjenare / Gustafwa Björklund. Stockholm : F. C. Askerberg, 1877. 142 s.
3.5. Lilla kokbok : utdrag ur den större kokboken, till tjenst för mindre hushåll och tjenare / Gustafwa Björklund. Ny uppl. Stockholm : Askerberg, 1894. 120 s.
3.6. Lilla kokbok : utdrag ur den större kokboken, till tjenst för mindre hushåll och tjenare / Gustafwa Björklund. Ny uppl. Stockholm : Askerberg, 1898. 120 s.
3.7. Lilla kokbok : utdrag ur den större kokboken, till tjenst för mindre hushåll och tjenare / Gustafwa Björklund. Ny uppl. Stockholm : F. C. Askerberg, 1900. 120 s.
4.1. God svensk husmanskost / omarb. efter vår tids fordringar af Kerstin Wenström. Stockholm : Wilh. Siléns Bokförlags AB, 1893. 160 s.. Serie: Siléns praktiska bibliotek ; 1
4.2 God svensk husmanskost / omarb. efter vår tids fordringar af Kerstin Wenström ; 130-140 tusendet. Stockholm : Wilh. Siléns Bokförlags AB, 1909. 160 s. Serie: Siléns praktiska bibliotek ; 1
5.1. Svenska kokboken : en praktisk kokbok afsedd för svenskarne i Amerika / af Gustafva Björklund m.fl. Chicago, Ill. : Svenska tribunen nyheter, [s.a.] 1910-20-tal 246 s.
Linnström svenskt boklexikon 1830-1865
Björklund, Gustafva, Kokbok för husmödrar. 6:e tillökade och genomsedda uppl. (l uppl., med titel: Kokbok, utkom i Sthm 1847; 2 uppl. Norrk. 1849; 3 uppl. Norrk. 1853; 4 uppl. Sthm 1857; 5 uppl. 1860). Sthm, Hg&K. 63. 8:0; (b. 2.90). 2.50. Huldberg. P. A.
————, Kokbok för tjenare och tarfliga hushåll. Sthm, N.M. 51. 16:o…………. 1.25. Huldberg, P. A.
Rückersköld, Anna Maria 1725 – 1805
Inriktning på det vanliga köket. Även om det förekom festrätter så var Anna Maria motståndare till frosseriet och överflödet. Hon var starkt socialt engagerad vilket också lyser igenom i hennes andra böcker: Fattig mans Wisthus och kök, 1796, samt En liten hushålls = Bok 1785.
Medan många av 1700-talets kokböcker innehåller beskrivningar av praktfulla galasupéer med ett otal rättet, siktade Anna Maria Rückersköld in sig på det vardagliga köket hos gemene man. Inte så att det saknas festrätter i hesses recept, med de var till fester i de småborgerliga hemmen. I mångt och mycket örr det sig om den tidens husmanskost för bättre bemedlade.
Ändå var Anna Maris Rückersköld en adelsdam. Hon hade emellertid en borgerlig bakgrund, och hon gifte sig så småningom också borgerligt.
Hennes morfar var den världsberömde svenske uppfinnare, konstruktören coh vetenskapsmannen Christoffer Polhammar, som sedan han adlats kallade sig Christopher Polhem. Hans dotter Emerentia gifte sig med hovrättsrådet rReinhold Rücker 1723, som 1751 adlades även han och därefter kallade sig Rückersköld.
Redan året dessförinnan – alltså 1750 – gifte sig Anna maria med hovrättskamrer Jonas Jakobsson Dahl. och makarna levde i ett av allt att döma lyckligt äktenskap fram till mannens död 1796.
Hon var starkt socialt engagerad och gjorde uppenbarligen en insats inom bl.a. fattigvården. Hennes mest kända bok är Den Nya och Fullständiga Kok-boken, 1796. och samma år publicerades också Fattig Mans Wisthus och Kök, för vilket hon förlänades ”Patriotiska sällskapets större skådepenning i silver”
I sina böcker förmanar hon ”unga matmödrar” till sparsamhet, och ger tips om hur man åstadkommer välsmakande och mättande måltider med enkla och inte alltför kostnadskrävande medel.
”hwad är orsaken til mängden af blottställda wärnlösa flickor? Ingen annan Karlarnes frukat at träffa Hustrur, som okunniga i Hushållswägen, kunna sätta deras wälfärd på spel” försäkrar hon i företalet till Kok=boken, och fortsätter med lyftat pekfinger:
”satten derföre, mina unga Läsarinnor, det beslut, at winnlägga Eder om de kunskaper, som för hela lifstiden blifwa Eder nyttiga, som skola göra en Mans lycka, och tilskapa ägta gode Medborgare för efterwerlden.”
Cajsa Wargs kokbok är på många sätt bra, men inget för ekonomiskt sinnade unga kvinnor, påpekar Rückersköld: ”Om en ung Matmoder denna tiden skulle besöka sit Kök med Mademoisselle Wargs Kokbok i handen, i upsåt at i alt rätta sig efter henne, utan att rådfråga sin Mans Cassa, är fruktansvärdt, at en tidig brist snart körde husfriden på dörren: derföre betages likwäl icke den boken sit wärde. – Hon är owedersägligen den bästa i sit slag, hwars örwerflöd på kryddor och fina ämnen bör ursäktas…”
Om inte annat bör man tänka på fäderneslandet, avrundar Rückersköd sitt företal: ”Ack! Hwarföre kan icke den wällustige rike fatta det Patriotiska beslut, at i så dyr tid hålla sig wid den måttlighet Naturen utstakat! då han så wäl tiente Staten, som sin egen mage dermed.”
Liksom kollegorna är hon noggrann med att påpeka nackdelen med allt för flitig användning av kryddor. ”Waran hwaraf födan beredes, kan hafwa sin hallt, men igehon en okunnig och wårdslös tillagning, kan den så snart blifwa skadlig som nyttig: tro aldrig, kära wän, at du hjälper smakne med kryddor: detta påfund tyckes hafwa sitt ursprung ifrån förskämda waror, som behöft förgyllning, sedan Naturens höga smak warit förlorad.”
Kryddorna är alltså inte så mycket till för att framhäva smak som för att dölja den. Men det är inte bara till dessa hon är något skeptiskt inställd, utan också – faktiskt! – till kokböcker ( med undantag, givetvis, för sin egna):
”Kokböcker äro wäl et godt påfunnet medel, at i början hjälpa saken; men en waksam och försiktig handläggning wid arbetet och en noga upmärksamhet wid hwart och et ämnes förhållande under tilredningen, gör mer än alla Kokböcker, som ofra göra en enfaldig Kokerska hufwud yr; hwaraf följer, at maten blir lika så wimmelkantig til smaken, som tilrederskan.”
Detta kunde ju vara en tröst för alla unga ”enfaldiga” husmödrar…
Biografi:
Berg: Svenska qvinnor 1864:
Rückersköld, Anna Maria, som dog 1805, har
gjort sig känd genom utgifvandet af en liten
”Hushållsbok”, hvilken på sin tid upplefde flera
upplagor. Hon blef 1750 gift med kamreraren
Jonas G. Dahl. Hennes fader var hofrättsråd
och blef adlad 1751.
Bibliografi:
1. Det olyckliga swenska fruentimrets böne-skrift, til allmänheten. Upsatt af fru D. =(Rubr.)= (Stockholm, i kgl. finska boktryckeriet, hos J.A. Carlbohm, febr. 1770.). 8s. (i) allmänna magzinet utg. av C C Gjörwell.
2.1. En liten hushålls-bok, innehållande säkra underrättelser, om rätta beredningen af hwarjehanda äteliga 
waror, unga matmödrar til tjenst, Stockholm, J.C.Holmberg 1785 [08], 80 s.
Finns som elektronisk resurs KB http://rara.ub.umu.se/bookview/ipac/BookView.jsp;jsessionid=DD9A47EFF706B3D1E3AE7F79BCEA1D8D?BookId=349&PageNo=0&MetaView=false
2.2 Andra upplagan. J.C.Holmberg. 1786.
2.3. Tredje upplagan. J.C.Holmberg. 1790.
3.1. Den nya och fullständiga kok-boken, innehållande beskrifning, at med mindre kostnad tilreda hwarjehanda smakliga rätter äfwen af potates, samt wälmenta råd och påminnelser, som jämwäl för bättre hushåll kunna wara tjänande, jämte bihang af et litet hushålls-allehanda. Stockholm tryckt hos A. J. Nordström 1796. På eget förlag. 1796 [04] , 320 s
3.2. 2 upplagan 1801. 319s.
4.1. Fattig mans wisthus och kök. Författad af Anna Maria Rückerschöld, bifallit och belönt af kongl. patriotiska sällskapet med den större skådepenningen i silfwer. Stockholm, tryckt hos Anders Jac. Nordström, 1796. På eget förlag. Stockholm, 1796. 72 s.
4.2. 2. uppl. Stockholm, 1797. 64 s. =(s. 63-64 opag., s. 62 felpag. ”59″).=
5.1. Försök til en liten hushålls-cateches, huru man skall förehålla unga flickor deras rätta bestämmelse i werlden. Förestäldt i frågor och swar af fru Anna Maria Rückerschöld. Stockholm, tryckt hos Anders Jac. Nordström, 1800. 48 s. =(s. 45/46, 47/48 blanka)=.
Troligen är Margaretha Nylander en psedudonym för Margareta Nordström f. Zethelius. Tidstypiskt verk med en mängd paradrätter men också en del bättre husmanskost. Boken blev en dundersuccé och utkom i 16 upplagor från 1822-1902, Den satte i stort sett punkt för Cajsa Warg-e
poken.
Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen; innehållande tillika Beskrifning på Confecteurer, Sylter och Glacer samt ett Bihang, att göra Soja, Fransk Senap, Ättickor, Bär=winer, Bär=safter, att inlägga Anjovis, m.m.; jemte några underrättelse om Slagt, Bryggd och Brödbakning. Af Margaretha Nylander (Psed. för Margareta Nordström) Stockholm, 1822, Tryckt hos Direct. henrik and. nordström. På eget Förlag. 6,271,1s.
Vem det är – om nu personen i fråga överhuvudtaget har existerat, vilket är föga troligt – vet man inte. Den kokbok som bär hennes namn är skriven av Margaretha Emerentia ”Mensa” NOrdström, född Zethelius, (1782-1876), om vilken inte heller så mycket är känt.
Hon föddes i Stockholm och bedda av allt att döma där hela sitt liv. Hon var dotter till den välkände gulsmeden Per Zethelius, som drev en framgångsrik rörelse och titualiserade sig Direktör. År 1799, bara någon månad efter sin 17-årsdag, gifte hon sig med boktryckare Henrik Anders Nordström.
Det var naturligtvis han som gav ut den mycket populära Handbok i den nu brukliga Finare Matlagningen 1822. en stor succé som kon i 16 upplagor, den senaste 1902. Dessutom publicerades en förkortad upplaga 1895.
Bokens företal (som anges vara skrivet ”af ett Fruntimmer”) är signerat -a -a -m, och det råder föga tvivel om att detta står för Margaretha Emerantia Nordström. Men i det hävdar hon att verkets egentliga upphovsman är ”mademoiselle Margaretha Nylander, som i flera år med det fullkomligaste bifall förestått Hushållningen uti åtskilliga de Förnämsta Hus i Riket”.
Hon säger också att mademoiselle Nylander ”dels munteligen för mig beskrifwit de i denna Kokbok förekommande Maträtter, dels öfwerlåtit åt mig att redigera hennes anteckningar i matlagningen. Mademoiselle Nylander är således den, som bäst kan bedöma, om jag uppfyllt hennes afsigt, att öfwerlämna åt unga Matmödrar en tydlig beskrifning öfwer den nu brukliga finare matlagningen”.
Någon Margaretha Nylander har man aldrig kunnat spåra, och det finns inget som tyder på annat än att fru Nordström ensam svarat för hela arbetet. Varfö rhon i så fall inte ville stå för recepten med eget namn är svårt att förstå; möjligen trodde hon att trovärdigheten skulle höjas om hon lät en fiktiv person som ”företått Hushållningen uti åtskilliga de Förnämsta Hus i Riket” bära huvudansvaret.
Nylanders bok är tämligen tidstypisk, med en mängd paradrätter men också en del bättre husmanskost, Den fick stor genomslagskraft i de borgerliga hushållen, vilket antalet upplagor bär vittnesmål om. Hon menade själv att den främst skulle ses som en uppdatering av tidigare svenska verk i genren:
”denna kokbok utgifwes ej för att i något afseende förringa wärdet af de wi redan äga utaf Mademoiselle Warg och Fru Wltzin. hwilkas med allt skäl godkända Kokböcker, ej böra saknas i något hush¨åll. Men Matredningen, likasom allt annat, undergår, på flera år, förändringar,; ty Mademoiselle Wars Hjelpreda i Hushållningen utgafs för omkring 70 år sedan, och Fru Weltzins Kokbok för nära 20 år sedan; och såledesbör ej synas öfwerflödigt att härmedelst lemnas en Beskrifning dels på nya Maträtter, dels på de förändringar som öfwen Kokkonsten påkallat. Beskrifningen om Confecteurer och finare sylter, bör i synnerhet wara wälkommen för rikare Hushåll på landet, der lång wäg till staden gör swårare att förskaffa dem…”
Förewtalet avsllutas med den sedvanliga hovsamma nigningen,samtidigit som författarinnan på nytt betonar att hon minsann inte är ensam om att ha skrivit boken:
”Om wid dessa Underrättelser i Kokkonsten, stylen af twänne Fruntimmer ej är wårdat, som mången kan fordra, torde det benäget ursäktas, helst som fullkomlig tydlignet, äfwen i detta ämne, ej alltid är så lätt som man tror. Min änskan är derföre att denna lilla Kokbok måtte med lika öfwerseende emottagas, som den härmedelst öfwerlämnas uti en god afsigt”.
Bibliografi:
1:a upplagan 1822. 4,271,1s.
2:a upplagan 1823, 8,288s tillökt och förbättrad.
3:e upplagan 1826. 8.306s.
4:e upplagan 1828. 8,324s. Tillökt och förbättrad
5:e upplagan 1831. 8.328s. Tillökt och förbättrad
6:e upplagan 1835. 334s. + 2s förlagskatalog. Tillökt och förbättrad
denna upplaga finns som digitaliserad version på kungliga biblioteket
7:e upplagan 1838. 8,384s. Tillökt och förbättrad
8:e upplagan 1842. 8.392s. Tillökt och förbättrad
9:e upplagan 1846. 8,392s. Tillökt och förbättrad
10:e upplagan 1853 426,2s, Medarbetare Elisabeth Lagerström.
1953 kom även en piratupplaga ut med författarnamn Margareta Rylander.
11:e upplagan 1859. 426.2s. Brudin.
12:e upplagan 1873. 2,4,2,366s,1 plansch. Huldbergs förlag.
13:e upplagan 1877. Innehåller 8 färgplanscher och är den första färgillustrerade kokboken i Sverige. Ej i Kungliga biblioteket.
14:e upplagan 1880. 8,376s. P.A. Huldbergs bokförlagsaktiebolag.
15:e upplagan 1886. 8.497.2s. P.A. Huldbergs bokförlagsaktiebolag
16:e upplagan. 1902. 8.503s. Huldberg.
Uppgifter i Linnströms svenskt boklexikon 1830-65
Nylander, Margaretha, (om denna saknas uppgift).
———–, Handbok vid den nu brukliga finare matlagningen; innehållande tillika
beskrifning på confecturer, sylter och glacer; samt ett bihang, att göra soja,
fransk senap, ättikor, bärviner, bärsafter, att inlägga anjovis, m. m.; jemte
underrättelser om\ slagt, bryggd och brödbakning. Nionde tillökta och
förbättrade upplagan. (Företalet undert.: -a-a-m [E. M:a Nordström]).
Sthm, Kdt. 46. 8:0. (8, 392 s.) 2 - (Nordström, E. M:a).
(5-8 tillökta och förbättrade uppl. 1831, 35, 38, 42).
1 och 2! uppl. 1822, 23 (den senare enligt företalet till 3 uppl.); 3:e tillökta och
förbättrade uppl. 1826′, 4:e förbättrade uppl. 1828.
————, Handbok vid den nu brukliga finare matlagningen, med allt hvad dertill
hörer. Elfte [å omslaget: tillökte och rättade] upplagan; jemte ett
tillägg, innehållande några och sextio utsökta rätter af Gustafva
(Elisabeth Lagerström), som de sednare tjugu åren anrättat ett af de
läckraste bord i hufvudstaden. (Med företal, undert.: -ns- [M. J. [-Crusenstolpe]).-] {+Crusen-
stolpe]).+} (10 uppl. 1853). Sthm, Es. 59. 8:0. (426, 2 s.; b. 2.40)…….. 2 - (Huldberg, P. A.).
(Några upplagor äro omredigerade af A. M:a von Qvanten)
Notera även piratupplaga:
Nilander, Margrete, (af förläggaren till boken åsatt namn, hvilket genom sin likhet med Margaretha Nylander (s. d.} skulle gifva boken god afsättning. – Boken är i
sjelfva verket endast en ny titelupplaga af Margrete, Mademoiselle, (pseud, för
H. N. Raisson}, Den modernaste franska kokkonsten (Blåa bandet}, tr. 1832, 33}.
________, Handbok vid den modernaste tfinare matlagningen jemte ett bihang att göra tårtor, sylter, glacer, zirater att begagna på tårtor och confekt, bärsafter
m. m.; att inlägga och förvara åtskilliga trädgårds- och köksfrukter, samt
några underrättelser om dryckers tillredande. Sthm, llörb. tr. 43. 12:o.
(158 s.) l – (Huldberg, P. A.).