Om Gastronomi.nu

De första svenska kokböckerna

Redan under 1600-talet förekom det i Sverige publikationer som kan betecknas som kokböcker. Möjligen var Drottning Kristinas livmedikus Andreas Sparrman ( adlad Palmcron) vår förste kokboksförfattare. Hans medicinska hälsolära Sundhetzens speghel, 1642, ägnar, efter utländska förebilder, stort utrymme åt olika födoämnen och dess tillagning. Dock var ”recepten” något för schematiska för att vara till praktisk nytta, delvis beroende på att hela texten är skriven på rimmad alexandrin.

Drottning Kristina  var en dam som höll sig väl underrättad om trenderna i Europa, och naturligtvis lär hon också importera en köksmästare. Denne, Ditlevus Maius, d. 1670, skrev Stockholmische Koch-Gesprächs Vortrab zwischen einer flamischen vnd niedersächsischen Köchin, 1644.

Redan 1650 kunde den kokboksintresserade utöka sin samling med den anonymt utgivna Een lijten Kockebook, 1650. 2:a uppl 1658. och 1664 utkom de la Varennes Cuisinier Francois i översättning av Romble Salé, som på svenska fick titeln Then Frantzöske kocken.

Karl XII må ha haft sina goda sidor, men något intresse för mat visade han inte. Hans kostnadskrävande krig innebar också en nedgång i levnadsstandarden för gemene man, och matkulturen utvecklades föga under hans tid (1682-1718). Några kokböcker av intresse publicerades inte heller, men väl en mängd handledningsböcker om bl.a. hushållning, och där förekom en del matlagningstips.

Efter hjältekonungens bortgång blev det dock fart på den kulinariska utvecklingen, liksom på kokboksskrivandet.

År 1733 kom Susanna Egerings En nödig och nyttig hushålds och kokbok ( som är en översättning från tyska, Susanna Egers Leipziger kochbuch) och den följdes av Margareta Elzbergs Försök til en pålitlig matredningsbok, 1751. Därefter var det dags för vårt lands första bestseller, näst bibeln: Cajsa Wargs Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber.

De svenska kokboksförfattarna hämtade med förtjusning inspiration både från äldre inhemska verk och från utlandet. Cajsa Warg t.ex. var helt klart tyskpåverkad, medan några av hennes efterföljare i första hand hade läst franska matböcker. Utgåvorna riktade sig till överklassen och den framväxande borgarklassen – det var ju dessa som var läskunniga och hade råd att köpa böcker.

Vår målsättning om denna sajt är att förteckna alla svenska böcker med huvudsaklig inriktning på vad som berör gastronomi i svensk tryckt litteratur fram till 1900. Vi tar även med litteratur tryckt på svenska i utlandet och i utlandet tryckt litteratur om svensk gastronomi. i den mån det finns någon. Samt nordisk litteratur om den är intressant för svenska gastronomiska förhållanden. samt en del för gastronomin viktigare verk efter 1901.

Vad som är Gastronomi, avgör vi efterhand vi förtecknar böckerna.

Alla, på dessa sidor, förtecknade böcker finns i författarnas bibliotek.

All information på dessa sidor har copyright Torbjörn Eliasson, Ulvesund och Rolf Königsson, Kalmar.  (c) 1980 -2015