Cadier, Johan Frans (Jean-Francois) Regis. 1829 – 1890

Boken bygger i stora dela på Jules Gouffés Le livre de cuisine från 1867 och är den första riktigt franskinspirerade kokboken sedan Winbergs. Den är anonymt skriven, men kontrollerad och försedd med förord av Régis Cadier. Boken är indelad i en del för enklare matlgning och en del för finare.

Illustrerad kokbok genomsedd och granskad samt försedd med förord af R.Cadier. 

Bibliografi:

1 upplagan. Stockholm Fr. Skoglund, 1876  [8], 308 s.

2 upplagan med ett tillägg om svampmatlagning. Stockholm 1879.

Biografi:

Lundin, Claës: Nya Stockholm 1887-1890.

Hotel Rydberg har sin stora matsal två trappor, sin ännu någon gång begagnade mindre
matsal en trappa upp, sitt kafé och sin fint utstyrda restaurant på
nedra botten. Det är den sist nämda som nu mera har största
antalet gäster. Man vill ej göra sig besvär med de två trapporna och
finner kanske äfven den stora matsalen där uppe alt för högtidlig.
Det är dock en och annan trogen kund som fortfarande äter sin
middag i den matsalen. Långt upp i rummet vid ett fönster finner
man hvarje dag mellan klockan fem och sex, vinter och sommar, en
äkta stockholmare som där intagit sina middagsmål alt sedan
matsalen öppnades och förut innehade en motsvarande plats i den mindre
salen. Ser man icke »kamrern» på den platsen, står det icke rätt till.

Vi ha hittills talat om Grand Hotel och Hotel Rydberg i deras
egenskap af restauranter och kaféer, men deras förnämsta betydelse
ligger dock i att vara stora, tidsenliga hotel för resande. Man
behöfver ej vara alt för gammal för att minnas den tid, då Stockholm
icke hade andra gästhus än de små, otrefliga och ofta odrägliga »rum
för resande» som funnos i synnerhet i den inre staden och mest i
gränderna mellan Vesterlånggatan och Stora Nygatan, några vid sist
nämda gata, andra vid Norra Smedjegatan. Det var först med Hotel
Rydberg, tillkommet genom grosshandlaren Abraham Rydbergs
donation och öppnadt 1857, som Stockholm fick ett verkligt hotel för
resande, men egentligen var det med år 1859, som detta hotel kunde
fullt uppfylla sin bestämmelse. Det öfvertogs då af Regis Cadier,
hvilken kan anses såsom den verklige skaparen af Stockholms nu så högt
stående hôtelväsen och som under tre årtionden utvecklat det till hvad
det för närvarande är, fullt jämförligt med det bästa i den vägen i
Europas förnämsta städer.

Regis Cadier är född fransman, men var i mycket unga år anstäld såsom
kock i St. Petersburg hos den ryske statsmannen  Daschkoff, och då denne tillträdde sändebudsposten i Stockholm, följde Cadier med honom, men lämnade
snart tjänsten och fick anställning i Oskar den förstes kök, hvilken befattning
han sedermera öfvergaf för att Öppna en charkuteribod vid Fredsgatan. Egen
värdshusrörelse började han först i n:r 12 vid Gustaf Adolfs torg som under
namn af »Frères Provenceaux», efter den verldsbekanta restauranten i Palais
Royal i Paris, stod i högt anseende hos Stockholms finsmakare och skämtsamt
benämdes »bröderne Frères». År 1859 öfvertog han det då två år gamla Hotel
Rydberg. Han innehade äfven Pohlsro på Djurgården, men öfverlemnade det
till sin landsman Vasseur, som deraf skapade Alhambra.

Hôtel Rydberg var ett godt och fint gästhus, men kunde ej taga
emot så många resande som anmälde sig. Hr Cadier önskade också
få styra ett hôtel som han inrättat efter egen kännedom af hvad
nutiden i det afseendet fordrade. Denna önskan fick sin uppfyllelse i
Grand Hôtel som sommaren 1874 öppnades såsom bostad för
främlingar och restaurant af första ordningen samt festlokal. Om ock Hotel
Kung Karl, en lika aktningsvärd anstalt, fastän af mindre omfång,
uppstod före Grand Hôtel, är det dock i synnerhet det senare som fullt
utvecklat hvad nya Stockholm nu kan bjuda resande i bekväma
bostäder, god uppassning m. m.

biografi 2.

Jean-François Régis Cadier, född 1829-03-15 i S:t Antoine utanför Grenoble i Frankrike, död 1890-03-05 i Stockholm, var utbildad kock och hotellman, invandrad till Sverige 1852. Régis Cadier grundade Grand Hôtel i Stockholm. Han var gift med Caroline och de hade fyra barn.  Han var morfar till Carl Malmsten.

Régis Cadiers föräldrar drev ett värdhus i en liten by i alperna där han tidigt under sina uppväxtår fick hjälpa till med arbetet på värdshuset. Via Grenoble begav sig Régis till Paris där han utbildade sig till mästerkock på krogen Frères Provençaux under åren 1848-1850. Han fortsatte sedan till S:t Petersburg där han efter några år fick anställning hos den ryske greven Daschkoff. När Daschkoff blev utsedd till ryskt sändebud i Sverige följde Régis Cadier med för att organisera hushållet. Sällskapet anlände med hjulångaren Furst Mentschikoff till Skeppsbrokajen den 3 november 1852.

Efter ett år i greve Daschkoffs tjänst tillträdde han den prestigefyllda tjänsten som kunglig kock på Stockholms Slott. I slutet av 1854 öppnade Cadier en egen delikatessaffär som blev en av Stockholms mest populära med en elegant inredning efter franskt mönster. En doft av Paris hade kommit till Sveriges huvudstad. Tre år senare öppnade Cadier Stockholms första restaurang med en tydlig fransk anknytning och lånade namnet Trois Frères Provençaux från den restaurang där han hade utbildat sig till kock i Paris.

På våren 1859 övertog han arrendekontraktet till Hôtel Rydberg som redan vid den tiden hade utvecklades till det ledande hotellet i Stockholm, som Cadier fortsatte att utveckla. Hans framgångar i hotellrörelsen var grunden till att han som ledande hotellman i Stockholm, omkring 1870, fick uppdraget att välja ut en tomt och projektera ett nytt storhotell i StockhoIm som kom att döpas till Grand Hôtel. Hotellet stod klart att ta emot de första hotellgästerna på försommaren 1874.

1889 flyttade familjen Régis och Caroline in i en 13-rums våning i Bolinderska huset. Régis Cadier avled bara drygt ett år senare, men änkan Caroline Cadier var bosatt i våningen fram till 1897, då hon sålde Grand Hôtel och Bolinderska palatset.

Grand Hôtel kom att bli Régis stora livsverk som han drev med fast hand ända fram till sin död.

Han tilldelades Vasaorden av kung Oscar II för sina insatser i restaurang- och hotellrörelsen i Sverige.

Det här inlägget postades i 1850 - 1899, Cadier och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.