Rückersköld, Anna Maria. 1725 – 1805

Inriktning på det vanliga köket. Även om det förekom festrätter så var Anna Maria motståndare till frosseriet och överflödet. Hon var starkt socialt engagerad vilket också lyser igenom i hennes andra böcker: Fattig mans Wisthus och kök, 1796,   samt  En liten hushålls = Bok 1785.

Medan många av 1700-talets kokböcker innehåller beskrivningar av praktfulla galasupéer med ett otal rättet, siktade Anna Maria Rückersköld in sig på det vardagliga köket hos gemene man. Inte så att det saknas festrätter i hesses recept, med de var till fester i de småborgerliga hemmen. I mångt och mycket örr det sig om den tidens husmanskost för bättre bemedlade.

Ändå var Anna Maris Rückersköld en adelsdam. Hon hade emellertid en borgerlig bakgrund, och hon gifte sig så småningom också borgerligt.

Hennes morfar var den världsberömde svenske uppfinnare, konstruktören coh vetenskapsmannen Christoffer Polhammar, som sedan han adlats kallade sig Christopher Polhem. Hans dotter Emerentia gifte sig med hovrättsrådet rReinhold Rücker 1723, som 1751 adlades även han och därefter kallade sig Rückersköld.

Redan året dessförinnan – alltså 1750 – gifte sig Anna maria med hovrättskamrer Jonas Jakobsson Dahl. och makarna levde i ett av allt att döma lyckligt äktenskap fram till mannens död 1796.

Hon var starkt socialt engagerad och gjorde uppenbarligen en insats inom bl.a. fattigvården. Hennes mest kända bok är Den Nya och Fullständiga Kok-boken, 1796. och samma år publicerades också Fattig Mans Wisthus och Kök, för vilket hon förlänades ”Patriotiska sällskapets större skådepenning i silver”

I sina böcker förmanar hon ”unga matmödrar” till sparsamhet, och ger tips om hur man åstadkommer välsmakande och mättande måltider med enkla och inte alltför kostnadskrävande medel.

”hwad är orsaken til mängden af blottställda wärnlösa flickor? Ingen annan Karlarnes frukat at träffa Hustrur, som okunniga i Hushållswägen, kunna sätta deras wälfärd på spel” försäkrar hon i företalet till Kok=boken, och fortsätter med lyftat pekfinger:

”satten derföre, mina unga Läsarinnor, det beslut, at winnlägga Eder om de kunskaper, som för hela lifstiden blifwa Eder nyttiga, som skola göra en Mans lycka, och tilskapa ägta gode Medborgare för efterwerlden.”

Cajsa Wargs kokbok är på många sätt bra, men inget för ekonomiskt sinnade unga kvinnor, påpekar Rückersköld: ”Om en ung Matmoder denna tiden skulle besöka sit Kök med Mademoisselle Wargs Kokbok i handen, i upsåt at i alt rätta sig efter henne, utan att rådfråga sin Mans Cassa, är fruktansvärdt, at en tidig brist snart körde husfriden på dörren: derföre betages likwäl icke den boken sit wärde. – Hon är owedersägligen den bästa i sit slag, hwars örwerflöd på kryddor och fina ämnen bör ursäktas…”

Om inte annat bör man tänka på fäderneslandet, avrundar Rückersköd sitt företal: ”Ack! Hwarföre kan icke den wällustige rike fatta det Patriotiska beslut, at i så dyr tid hålla sig wid den måttlighet Naturen utstakat! då han så wäl tiente Staten, som sin egen mage dermed.”

Liksom kollegorna är hon noggrann med att påpeka nackdelen med allt för flitig användning av kryddor. ”Waran hwaraf födan beredes, kan hafwa sin hallt, men igehon en okunnig och wårdslös tillagning, kan den så snart blifwa skadlig som nyttig: tro aldrig, kära wän, at du hjälper smakne med kryddor: detta påfund tyckes hafwa sitt ursprung ifrån förskämda waror, som behöft förgyllning, sedan Naturens höga smak warit förlorad.”

Kryddorna är alltså inte så mycket till för att framhäva smak som för att dölja den. Men det är inte bara till dessa hon är något skeptiskt inställd, utan också – faktiskt! – till kokböcker ( med undantag, givetvis, för sin egna):

”Kokböcker äro wäl et godt påfunnet medel, at i början hjälpa saken; men en waksam och försiktig handläggning wid arbetet och en noga upmärksamhet wid hwart och et ämnes förhållande under tilredningen, gör mer än alla Kokböcker, som ofra göra en enfaldig Kokerska hufwud yr; hwaraf följer, at maten blir lika så wimmelkantig til smaken, som tilrederskan.”

Detta kunde ju vara en tröst för alla unga ”enfaldiga” husmödrar…

Biografi:

Berg: Svenska qvinnor 1864:

Rückersköld, Anna Maria, som dog 1805, har
gjort sig känd genom utgifvandet af en liten
”Hushållsbok”, hvilken på sin tid upplefde flera
upplagor. Hon blef 1750 gift med kamreraren
Jonas G. Dahl. Hennes fader var hofrättsråd
och blef adlad 1751.

Bibliografi:

1. Det olyckliga swenska fruentimrets böne-skrift, til allmänheten. Upsatt af fru D. =(Rubr.)= (Stockholm, i kgl. finska boktryckeriet, hos J.A. Carlbohm, febr. 1770.). 8s. (i) allmänna magzinet utg. av C C Gjörwell.

2.1. En liten hushålls-bok, innehållande säkra underrättelser, om rätta beredningen af hwarjehanda äteliga waror, unga matmödrar til tjenst,  Stockholm, J.C.Holmberg  1785 [08], 80 s. (vilgons ex 80,3s.)

Finns som elektronisk resurs KB  http://rara.ub.umu.se/bookview/ipac/BookView.jsp;jsessionid=DD9A47EFF706B3D1E3AE7F79BCEA1D8D?BookId=349&PageNo=0&MetaView=false

2.2 Andra upplagan. J.C.Holmberg. 1786. 6,79s. (KB:s ex 8.79s.)

2.3. Tredje upplagan.  J.C.Holmberg. 1790.

3.1. Den nya och fullständiga kok-boken, innehållande beskrifning, at med mindre kostnad tilreda hwarjehanda smakliga rätter äfwen af potates, samt wälmenta råd och påminnelser, som jämwäl för bättre hushåll kunna wara tjänande, jämte bihang af et litet hushålls-allehanda.  Stockholm tryckt hos A. J. Nordström 1796. På eget förlag. 1796 [04] , 320 s (mitt ex: 4,316s)

3.2. 2 upplagan 1801. 319s.

4.1. Fattig mans wisthus och kök. Författad af Anna Maria Rückerschöld, bifallit och belönt af kongl. patriotiska sällskapet med den större skådepenningen i silfwer. Stockholm, tryckt hos Anders Jac. Nordström, 1796. På eget förlag. Stockholm, 1796. 72 s.

4.2. 2. uppl. Stockholm, 1797. 64 s. =(s. 63-64 opag., s. 62 felpag. ”59”).=

5.1. Försök til en liten hushålls-cateches, huru man skall förehålla unga flickor deras rätta bestämmelse i werlden. Förestäldt i frågor och swar af fru Anna Maria Rückerschöld. Stockholm, tryckt hos Anders Jac. Nordström, 1800. 48 s. =(s. 45/46, 47/48 blanka)=.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Maria_R%C3%BCckersch%C3%B6ld

ref:  Helmius, Agneta ”Det Olyckliga Swenska Fruentimret”: Om kokboksförfattarinnan Anna Maria Rückerschöld och kvinnors villkor på 1700-talet. Polhemsstiftelsen i Stjernsund, Hedemora. 1993. ( denna har jag tyvärr aldrig läst) 0225-803 05

Det här inlägget postades i 1750-1799, 1800-1849, Rückersköld och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.