1.1. Tal, om läckerheter, både i sig sjelfva sådana, och för sådana ansedda
genom folkslags bruk och inbillning, hållet för kongl. vetenskaps academien vid præsidii nedläggande, den 3 maj 1780, af Bengt Bergius … Stockholm, tryckt hos Johan : Georg Lange. =1-2. 1785-1787.=. [Del 1], Förra delen. 1785. [06] , ii274 s. =(s. 273-74 opag.). [Del 2], Andra delen. 1787. [06] , ii328 s.
1.1.1 Register öfver Framledne Banco-Commissariens Bengt Bergii TAL om LÄCKERHETER, Som hölts i Kongl. Vetenskaps Academien vid Praesidii Nedläggande Den 3 Maj 1780. Stockholm, Tryckt hos Johan Georg Lange 1785. 20 sidor
Ödmann, Samuel, 1750-1829 (redaktör/utgivare, medarbetare)
Bergius, Peter Jonas, 1730-1790 (redaktör/utgivare, medarbetare)
1.2. Tal om läckerheter, både i sig själva sådana och för sådana ansedda genom folkslags bruk och inbillning / med kommentarer av Samuel Ödmann ; inledning av Knut Hagberg. Stockholm : Natur o. kultur, 1960. 179, [1] s.
Hagberg, Knut, 1900-1975 (förord)
1,3 Über Die Leckereyen. Aus dem Schwedischen mit anmerkungen von D. Joh. Rinh: Forster und D. Kurt Sprengel. 1-2. Halle In der Buchhandlung des Waisenhauses. 1792. 16,382,1s + 16,324s. 
1.4 Åminnelse-tal, öfver kongl. vetenskaps academiens frmledne [!] ledamot, banco-commissarien högädle herr Bengt Bergius. Hållet, för kongl. vetenskaps academien, den 23. nov. 1785. Af dess medlem Anders Schönberg … Stockholm, tryckt : hos Johan Georg Lange, 1785. Schönberg, Anders, 1737-1811 (författare) Alternativt namn: Menalcas, 1737-1811 . Stockholm, 1785. 64 s.
Bengt B., vetenskapsman och historisk samlare, f. 2 sept. 1723 på säteriet Lifvered i Västergötland, blef student i Lund 1741 och filos, magister 1745 samt var docent i historia
1747–49. Senare begaf han sig till Stockholm, där han 1758 blef e. o. assessor i antikvitets-arkivet och 1762 utnämndes till bankokommissarie. Redan som student började B. sina samlingar rörande Sveriges politiska och lärdomshistoria, och vid hans död, 28 okt. 1784, uppgingo dessa till 20 stora band, nu i Vetenskapsakademiens arkiv. Bland de källskrifter,
som han utgaf, är /{. Karl IX:s rim-chrönica samt K. Gustaf Adolphs påbegynta chrönica, jemte bilagor af 96 bref och handlingar (1759) den viktigaste för häfdaforskningen. Äfven märkes källskriftsamlingen Nytt förråd af äldre och nyare handlingar rörande nordiska historien (4 bd, 1753-54). Ganska stort uppseende väckte hans ”Småsaker till nöje och tids-fördrif” (8 delar, 1756-57), i sin fortsättning kalladt ”Allahanda” (3 delar, 1757-58), en samling poem (åtskilliga af Dalin), anekdoter m. m., mot hvilkas offentliga försäljning förbud utfärdades – något, som gjorde skriften än mer begärlig. 1766
invaldes B. i Vetenskapsakademien, där han var ifrigt verksam och två gånger fungerade som preses, nämligen 1769, då han höll ett Tal om svenska ängssköiseln och dess främjande genom lönande grässlag – hvilket tal väckte uppseende äfven utomlands och eggade till nyttiga försök i Sverige – samt 1780, då han höll sitt om ofantlig beläsenhet vittnande Tal om läckerheter, både i sig sjelfva sådana, och för sådana ansedda genom folkslags bruk och inbillning, hvilket efter hans död utgafs (i 2 bd 1785, 1787) af
P. J. Bergius och S. ödman samt öfversattes på tyska af J. R. Förster och K. Sprengel (1792-93). B. var jämte brodern, Peter Jonas B., innehafvare af den efter dem s. k. ”Bergianska trädgården”.