Hans Brask, 1464 i Linköping, död 30 juli 1538, Bishop of Linköping (1513-38),
Calendarium Oeconomicum (1513-27?), extract edited by Martin Skjoldebrand, with English translation (1995-9?), from an edition of the original manuscript published by Per Kylander in ”Calendarium oeconomicum avskrivet ur en gammal på Linköpings bibliotek förvarad hushållsbok (fr. 1513–27) efter biskop Brask,” Linköpings bibliotheks handlingar, I (1793), 263-74. See also Hans Hildebrand, ed., ”Matordningen i biskop Hans Brasks hus,” Konglike Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Måanadsblad, 157 (1885), pp. 1-21, and 159 (1885), pp. 141-2.
Calendarium Oeconomicum
The Calendarium Oeconomicum is part of a handwritten manuscript (Registrum Ecclesiae Cathedr Lincopiensis) written by the secretary of the bishop of Linköping Hans Brask (1464-1538). Brask is famous (or infamous) in Swedish history for his role in the events leading to the Stockholm blood bath (particularly his note in his seal of approval of deseating archbishop Trolle), his dealings with the Danish King Christian II and his relation to the Swedish King Gustav I (Wasa).
The Calendarium describes what the servants had to do during the year at the household of Bishop Brask. It lists all seasonal duties, including how to run the farms, what and where to buy stock etc. There are also some menus for seasonal use.This transcription is based on a 18th century version of the Calendarium which was published in Linköpings bibliotheks handlingar, volume I in 1793.+
I have tried to translate the medieval Swedish into modern English. Some of the terms used in the manuscript are unknown to me however, and I am not very experienced at translating. Any ? or … in the English translation means that I am either unsure of what the Swedish text means or that the term is unknown to me. Text within square brackets are inclusions by me or were included in a transcript by Hans Hildebrand from 1885. You are all very welcome to mail suggetions on the translation.
Calendarium Oeconomicum
copied from Bishop Brask’s housekeeping book, which is kept at the Linköping library. It contains
directions for the farmhands as well as menus and directions for other household duties, and is carefully
copied by the Rev Per Kylander.
Januarius
Menu:
Koköth (Beef)
Gris stek (Roast pork)
Rastådil hvar sönnadag (roedeer, every Sunday)
eller hara (or hare)
Duties:
Laat försla aff Suderköping fisk, salt & c med före är.
(Arrange transportation of fish, salt etc from Söderköping, if weather permits.)
Februarius
Duties:
Item förwara tith Södekorn ath thet ey möglis äller brenner.
(Item: Keep your seed so that it does not go mouldy or ?).
Kööp i Wastena haffragryn oc örter til halffva aareth. Olia oc salt fisk naar köp ör til Sommaren. Item Skansk sill.
(In Vadstena, buy oats and peas for half the year. (Buy) oil and salted fish for the summer if available. Item: Scanian herring.)
Köp Skanska sill om swa görs behof.
(Buy Scanian herring if there is need).
Martius
Duties:
Laath blanda mi�d brygge oc backa thet lenge skal wara.
(Brew the mead and store it for long keeping.)
Laat gella thina grise oc merkia thin swiin förän the köras a markena oc scriiff a veggena huru mang the äro.
(Count and mark your pigs and hogs before taking them to market and write on the wall how many they are.)
Item acta thin hemswiin gödas scola om Sommaren.
(Item: Make sure that your hogs are fattened for the summer.)
Item acta til Varfiske med liuuster mieärde oc nååth at ey försymes fiskelieken.
(Item: Arrange spring fishing with fish-spear and net so that you do not miss the spawning.)
Aprilis 30
Menu:
Steek från Paska til Pingesdaga hvar Sönnedag Rastädil, Koköth först eller salt-grönt Grise- eller Höns eller fogla Järpa Orrhöna eller Fiäderhane.
(From Easter to Whitsunday every Sunday
Roedeer, cows meat fresh or lightly salted
ham or hen or bird (Hazel-hen, Black grouse or Capercaillie)
Maijus 31
Duties:
Köp jerpar oc andra vilfogla til pepersylta, laat goma fiädren
(Buy Hazel-hens or other fowl for pepper brawn, …)
tilskikkes then ther saltad sommarströmming i bravikene I läst eller II, oc annar til aal, rekkiana som ther saltas och actas tunnor oc salteti tiidh.
(Arrange to recieve salted summer herring from Bråviken 1 ”läst” or 2 and otherwise [?] eel …)
Laat nuu mala thina såådh miöl oc malt til aarfen behoof oc ey tha melda trang är eller djupa väga.
(Grind your seed for flour and … for the year and not …)
Laat göda thin Kahlgard oc sött kaal ath til räkker övver aareth.
(Fertilize your cabbage garden and plant cabbages tor the needs of the year.)
Junius
Menu:
Steek hwar Sönnedag till Pedermessa [29:e] från Pingesdaga att Lambakåth salt-grön Rastädil saltgrön Koköth Unghöns Grise eller salt-grön Gaas.
(Every Sunday until Peder Mass [29th] from Whitsunday of Lamb, lightly salted, roedeer, cows meat, chicken, pork or lightly salted goose.)
Stek till Michilmesso
Koköt oc Faraköth Saltgrön Rastådil Unghöns
(For S:t Michaels day
Cows meat and lamb, lightly salted roedeer, chicken.)
Duties:
Kööp Smalanst färost for Strömming bast lia vagna riffver.
(Buy lamb cheese from the province of Småland …)
Julius
Duties:
Laat sylta valnötter forän trääd vexer i them.
(Pickle the walnuts before trees grows in them.)
Kööp i Skäninge Vermelands spikilax oc förr Gofs, och stundom salt the marknaden är sliten.
(In [the town of] Skänninge buy fried salmon from [the province of] Värmland and . . . and sometimes salt if the price is right.)
Item Acta herskiärs fisket med tunnor oc salt oc penningar ööl oc bröd.
(I’m not sure at all about this. Fishing, beer and bread is mentioned. ”Tunna” is a volume measure. Suggestions are welcome.)
Item i Lödösa kööp baggafisk om Laurencii. (On the day of Laurencius go to [the town of] Lödöse and buy bagga fish.)
Augustus
Duties:
Laat sylta Kyrsebär. Item förwara ath minste I tunna färga til Kirsedrank. Item laat siuuda laagen pro fapora med sucker oc neglicor.
(Pickle the cherries. Item: keep at least 1 tunna pickled cherries [?] for Kirsedrank. Item: Simmer the liquor pro fapora with sugar and cloves.)
Laat stöta must in curiis*.
(Pound must in curiis.)
September
Menu:
Gaastisteek oc om hwar sönadag til Martini inclusive.
(Goose and on every Sunday until Martini [11th Nov].
Duties:
Rensa oc banda väl thin saltakaar, ath mathen ey förderffvas. Acta thine tynnes til sylta, oc saltgrönt. Item til g�fs oc mätister the kaar the socla i saltas. Item kaar til syltakaar moraröther oc pederfilie röther.
(Rinse and . . . your salt bassin thouroghly, so that the food will not go bad. . . . Item: Pickle carrots and root of parsley)
October
Duties:
Actha thina vinter-roffvor i saandkulana.
(Take care of your winter vegetables still in the ground.)
Sylta faarmiölk.**
(Preserve your milk of sheep.**)
November
Menu:
Om Sönnedagen fran Martini til fastalager.
primo koköth först eller salt hara höns
(From Martini [11th Nov] to Fast:
Premium cows meat fresh or lightly salted hare hen
Duties:
Laat rökia thet flesk thun vil ey herna skaal.
(Smoke your ham [pork?] so that it will not go bad.)
December
Duties:
Låsis Gards rötten oc Småswenna mista hudena.
(”Gårds rötten” is read and the piglets loose their heads.)
Om Thoma köp hoffslaag vilbraden fersk fisk til Juul.
(On Thomas day buy . . . fresh fish for Christmas.)
Notes
Kalendariet beskriver de uppgifter gårdsfolket vid biskop Brasks gård hade att utföra var år. Det finns även nedtecknat olika menyer som användes vid olika tillfällen, samt även i viss mån vad tjänstefolket tilldelades i matransoner. Delar av texten finns avskriven i Linköpings bibliotheks handlingar, volume I in 1793.
I originalmanuskriptet finns delar av ytterligare en meny som har bortskurits vid bokens inbindning:
… oc vatn 6 � smaa stek 7� bacat rett 8� fructer, item pro una sx äggemiölk groff maat item äggecager item j (1) faat fisk, oc kalle steeken etc.
(In the original manuscript there is part of yet another menu, cut off by the binding: … and water 6� little steak 7� baked dish 8� fruits, item pro una sx eggmilk a beef dish, egg cakes item . . . fish and cold cut etc.)
En läst ä�r ett gammalt volymmått. Storleken varierade beroende på tidsperiod, plats och vara. Enligt NE är en läst vanligtvis mellan 2 – 4 m3. I detta fallet skulle således 2 – 8 m3 best�ällas.
(A löst is an old Swedish measure of volume. The size of which depended on time, place and item measured. According to NE, it usually equalled 2 – 4 m3. In this case then, the amount was 2 – 8 m3.)
Bagga fisk är torkad fisk från Bergen i Norge.
Tunna är ett gammalt rymdmått. Enligt 1665 års system var en tunna för våta varor ca 125,6 liter med en tunna för torra varor ca 146,6 liter.
”Syltemjölk är kokt fårmjölk som förvaras i en mjölktunna, vilken fylls på efterhand under sommaren. Resultatet blir en gräddfilsliknande konsistens som man doppde bröd i.” (Hausenkamp 1996, s 26).
(Preserved milk is boiled sheeps milk which was kept in a milk barrell and filled during the summer. It resulted in a soured cream which was used to dip bread in.)
the above english comments is from Prof Martha Carlins webpages.
Arnell, Erik : Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. [Stockholm?] : 115pp. 1904;
I ett hus, dar sa mycken representation alag varden, ocb dar gasterna sannolikt voro talrika, maste lampliga anordningar vara traffade fb’r att man i fraga om mat och dryck ej sknlle hafva anledning till klagomal. Det s. k. hushallskalendariet och beskrifningen Sfver de i biskop Brasks hus anvanda matsedlarna (jamfor Kongl. Vitterhets-, Historie- ocb Antiqvitets-Akademiens Manadsblad 1885, s. 1 f.: Matordningen i biskop Hans Brasks bhs*) 1 visa, huru d.et tillgick i detta afseende, och hyilka kraf som stalldes pa biskopens masterkock.
Redan i hvardagslag holl biskopen ett godt bord. En anteckning i hushallskalendariet 2 vid januari manads ingang angifver, att man, tills fastlagstiden bo’rjade, fick till sondagsmiddagarna serveradt foljande: stek af kokött, gris, ra och ho’ns eller hare; f ran pask till pingst ra, farskt eller salt kokOtt, gris eller ho’ns eller jarpar, o’rr-
hons eller tjader; 3 fran pingst till Pedersmassan, den 29 juni, lamm, salt ra, salt kokOtt, unghb’ns, gris eller salt gas; fran denna tid till Michelsmassan, den 29 September,
kokott och fark5tt, salt ra och unghons; 4 darifran till Martensdagen, den 11 november, gas 5 samt fran Martens- dagen till fastlagen farskt eller salt kokott, hare och
hdns. 6
Nar gastabud bolls, var antalet ratter mycket stort. Om gaster Toro samlade i biskopsgarden till en m’iddags- nialtid pa sondagen, undfagnades de enligt en matsedel
af foljande lydelse: skinka oc lumber (en anrattning, bestaende af blod och mjol eller gryn), farskt kokb’tt och bakade strufvor, hOns, anrattade pa ett satt, som benanines
i bigot, mos i portioner, radjur, en r^tt, benainnd bakade muskb’l, stek och hvitmos. Till aftonmaltiden samma dag serverades: kokott med salt spad, gaskras, svinrygg, gult mos, lammkb’tt och bakade russin och man- del (bakade, d. v. s. inneslutna i ett slags deg), 1
Voro gaster till middag under mandagen, kunde maltiden anrattas efter flera olika matsedlar. Den forsta lyder: skinka, vinsoppa, farskt kokb’tt, stekt fisk, svinstek,
farsk fisk med sod (= soppa eller spad), farkb’tt, farsk lax med blod, aggost och gult mos. Den andra: grofmat, lumber, en fiskratt, farskt kb’tt med salt spad, smart* hb’nskott
med sod. Den tredje, som synes ha varit ofta anvand, lyder: lumber, skinka, grofstek, grytstek, koko’tt med salt spad, hela hons med bigot, rastek och lamkottssod. Pa mandagsafton : rOkt farkStt och hirsgrSt, kokott med salt spad, farsk fisk med sod, farsk svinrygg och saltad sadan, saltad lax och gammal ost.
Pa tisdag middag serverades skinka, unghOns, stekt kokott, villebrad med sod, inbakadt villebrad och lammkott med sod. Genom en herr Sten i Tadstena hade biskopen fatt reda pa en annan for tisdagsmiddagen anvandbar matanordning: grofmat och lumber, stekta gass med fyllning, groppenbrad (= grytstek), sma bakade pastejer med tunga, hela hons med bigot, bakade struf-vo’r och applen, villebrad med svart sod, hjortstek. En tredje hitho’rande matsedel, som att db’ma efter b’fver- skriften: In Dacia, ar af danskt ursprung, har foljande utseende: skinka, grofstek, villebrad, grytstek, skalling (= svinstek), lammkOtt med sod, en anrattning, kallad hornsk5l med bigot , och rastek. Pa tisdags afton ser- verades: farskt ko’tt med salt spad, hela ho’ns med sod, applemos, svinrygg, klenat, hons- och lammstek, kakor och aggost. Fb’r de b’friga dagarna under veckan ha matsedlar i hahdskriften ej blifvit meddelade. Under nyarsveckan synes kocken haft mer arbete an annars, sarskildt da nyarsdagen infOll pa sondag, ty att db’ma
efter matsedlarna bar tinder ”denna tid stort o’fverflo’d varit r,adande.
: Katterna till middagen pa’ nyarsdagen, hvarunder man i fraga. oin matens riklighet synes ha natt hojd- punkten, yoro: grofstek af koko’tt med s. ,k. puder, : (som
bestod af fint stmdersmulade, torra honungskakor,) lum- ber eller villebrad med sod, grofmat med skinka, bringa, nyrOkt farkott, en ratt, kallad mati8tef, farskt kokOtt,
saltadt kokott, jufver, nyrokta feta kdttkorfvar, smastek, bare, radjur, kyckling, Jarpar, svinstek, dufvor (om de aro till), aggost eller ostkaka, garnmal ost med frukt.
Denna matsedel kunde utbytas mot en annan, som i den fOrutnamnda codex 1 bar till 6’f verskrif t : Annorlunda efter ostgotased (aliter b’stgotico more); af v en denna vitt-
nar oin biskopens onskan, att gasterna skulle vara no’jda med serveringen. En mangd ratter aro bar hopade: grofstek (= kostek) ocb pastejer, grofmat, groppenbrad
(= grytstek) kokott med salt spad, lumber, stekta gass med fyllniug, hela bons med bigot, pafaglar med ut- slagen stjart, jarpar, dufvor, smormos, borgar eller trad
eller djur i bakverk, strufvor af russin och mandel, ba- kade ratter ocb aggost.
Pa aftonen fortardes grofmat, bela bons med sod, en bakad ratt, stek ocb ost. –
Under nyarsveckans Gfriga dagar hade man fo’ljande
matordning:
pa m&ndagen till middag: hela hons med ris, grof- mat, lammkb’tt med sod, stek och ost ; till aftonen : grof- mat, farkott med rofvor, rokt ^svinkott eller kaldun (innan-
mate af slaktkreatur, sasom hjarta, lefver och lungor), stek och ost; ”
tisdag middag: kal med farskt kott, matister, grof-, mat, farskt kokott eller saltadt sadant med sod, -stefcoch. ost; till kvallsmaltid : grofmat, sylta ined raj blk eller Bloc-
kade finkar, stekt korf^ stek och ost; :
onsdag middag: stockfisk med mjblk eller sbtvalling eller hufvudkal ined 1 mjb’lk, stekt sill,- kokt sill eller torsk med moljar (mb’jligen detsamma sqm mo’rjebrbd, hardt
ragbrb’d, :kokadt i flotU), 1 farsk fisk. med sod, , tor rfisk, gadda, go’s eller braxen, rOding, makrill/ eller salt lax eller aggkaka; till aftonmaltid: risgrOt, hirs eller gryn
eller rofvor, torsk med ,molja eller, sill, .spettfisk med lok eller agg, nb’tter ock: fruktji ^ ,
torsdag middag: kal, stekt ; sylta eller korf, grofmat, stekta eller kokta rofvor med svinrygg eller rb’kta ma- tistefy stek och jost med frukt; till aftonen: grofmat^
hons ; med sod eller saltade ’hb’ns, sylta, stek eller kal, honsstek, kal med attika, stek och ost; – i
fredag middag : kal eller vailing, stekt sill och kokt sill ined nejonOgon, salt al med sod eller bigot, farsk fisk med salt spad, mos af applen, mandel, hampa eller
hotter eller :sma inbakade fiskar med rofvor, salt lax eller galree, (sma genomskinliga bakelser), 2 applen, paron eller annan frukt. Under fredagen kunde afven serveras
en maltid utan fisk pa fb’ljande satt: arter med sod, in- bakade applen med olja, mos af applen eller paron, stekt brOd med olja, stekt brod med bigot, gpran, .nb’tter,
applen och paron; .
j : lordag middag: ny kokta ftgg, kokt sill, , stekt sill^ frsk ; fisk ’med sod, baggafisk ( fisk f ran Bergen i Norge) med smbr : och lok, farsk fisk med salt ^spad; fin^
ska gaddor, stekt fisk med socker och honungspiider, val- nb’tter- och sma no’tter (= hasselnotter). Till aftonen: grot af ris, hirs, gryn eller rofvor, krampsill eller
flundror med lok, spettfisk, farsk fisk, aggkaka och -kail stekt fisk eller ”salt lax. :, .
Under fastlagtiden (quadragesimalfastan, longafastan) maste inskrankningar go’ras. Hvilka ratter da fo’rtardes, framgar af fo’rvarade matsedlar.
Sondag middag serverades: stekt sill och kokt sill, stockfisk med orter, russin och mandel, fisk fran Bergen med olja, farsk fisk med sod, torra gaddor eller annan
torrfisk, mos, stekt eller inbakad fisk, salt lax eller galree, applen, paron och nbtter; till aftonen: mos af applen, paron, rofvor eller arter, saltad fisk, spettfisk med
olja, kail stekt fisk, salt lax och frukt;
mandag: kokt sill och stekt spiklax, arter med sod oh salspack, torsk eller saltad fisk, bigot af al eller lax, farsk fisk med salt spad, stekt al, roding och frukt;
tisdag: stekt sill och kokta siklo’jor, salt ,1 med vai- ling, torr braxen. och annan torrfisk, a’rtmos och annat mos, langa och go’s med olja, farsk fisk med sod, farsk
fisk inbakad eller stekt, bottenlax (fran Bottniska yiken) ;
onsdag: lika som pa mandagen;
torsdag: samma matordning som pa sb’ndagen med undantag daraf, att man i stallet for stockfisk serve- rade kal.
fredag: stekt oljebrod med olja, honung och drter ; stekta siklo’jor, skansk sill eller byttor (== steinbutten) fran Riigen, bigot af al eller lax, finska gaddor med
olja, stekt eller inbakad fisk, grynsa’k, (mo’jligen be- tecknande maggackarna hos no’tboskap, far eller svin, fyllda med gryn och darefter kokade ett slags polsa), l
gallree, syltpa’ron, goran, oblatkakor;
lordag: lika med tisdagen.
Fastlagstiden efterfoljdes af pasken med dess stora religib’sa gladjea’mne. Hade stamningen under fastlagen varit praglad af sorgbundet allvar, sa intradde i och
med paskveckan en feststamning, i hvilken gla’dje och tacksamhet gafVo sig tillkanna. Afven biskopsgardens matordning bar i sin man spar af en motsvarande for-
andring. Yisserligen fb’rekom afven under fastlagen en rikedom pa olika matratter, men den fullstandiga fran- varon af allt hvad kb’ttratter heter, visar dock, att man
f6r denna tid bnskade bibehalla atminstone en pamin- nelse om fb’rsakelse. Nar paskveckan ingatt, begynte ater kraftigare ra’tter anvandas, bland annat visar sig
bruket att flitigt anvanda a’gg under pasken redan hafva vunnit stadga vid biskop Brasks bord.
Pa pdskdagen serverades till middag: fOrstek, vin- soppa, grofmat, a”gg, lumber, farsk fisk med salt spad, en bakad ratt, sma stekar, ost och frukt. Till aftonen:
aggmjolk, grofmat, en fiskratt, aggpannkaka, stek och ost;
mandagen (annandag pask) till middag : grof kal, grof- mat, grytstek, annan stek och ost. Till aftonen: en ratt nrjo’lkmat, grofmat, kaldun, kokta a’gg, stek och ost;
tisdagen (tredjedag pask) till middag: stekt sylta och korf, grofmat, villebrad i sod, stek och ost; till aftonen: kaldun med mjo’lk, grofmat, stalling eller sylta, aggpann-
kaka, stek och ost;
onsdagen (fjardedag pask): stockfisk med mjolk och b’rter, torsk med smb’r, mb’Vja, farsk fisk med sod, fin- ska gaddor, farsk fisk med salt spad, en bakad ratt af
mjo’lk, pastejer och bottenlax; till aftonen: risgrSt eller Mrs, kokt farsk sill, klufna agg med a’ttika, en salt fisk- ratt och bottenlax;
torsdagen: gamla hdns med ris, vailing, stekt korf, grofmat, sod af svinrygg, stek och ost; till aftonen: grofmat, hela hOns med sod, en .bakad ratt, stek och ost;
fredagen: stekt sill, kokt sill, hampmos med b’rter, en ratt salt fisk, . torr strb’mming eller gadda fran skar- garden, sma inbakade fiskar med olja, roding eller makrill;
lordagen: lika som pa onsdagen.
Utom for paskveckan aro sarskilda matsedlar med- delade afven for tva dagar, som ansagos vara af sarskild betydelse namligen Pedersmessodagen, den 29 juni, och
S:t Paulsdag, den 30 juni (dies commemorationis Pauli).
Pa Pedersmessodagen serverades till middagen: fb’r- stek, lumber, grofmat, pastejer eller sod, sma stekar^ smormos eller aggost, bakade strufvor, klenat och ost;
till .aftonen: grofmat, hela hb’ns med sod, en bakad skalling, stek och ost. r
Pa 8:t Palsdagen ar matsedel meddelad endast aftonmaltiden ; da fo’rekom : grofmat, tillebrad med sod, stek, -farsk lax, klenat och ost.
Fb’rut har papekats, att om nyarsdagen infb’ll pi : sb’ndag, ; man under denna dag fb’ljde en matsedel, som i afseende pa ratternas antal och gedigenhet maste ”sattas
mycket hb’gt; : dock kan en annan dag, som dar till arli gen aterkommer, i detta afseende mkta sig med denna, nam- ligen julaftonen. Fdr b’frigt synes man vid biskop Brasks
bord under hela julhelgen haft Smak fb’r iner an skaligt stark och riklig fb’da; dock ar att anmarka, att allt ifrah fjardedagen och till helgens slut kottratterria hafva fatt
vika fb’r olika slag af ifiskratter.
Pa julaftonen serverades efter en sardeles vidlyftig matsedel: spiklax vid hvar brb’dpbrtion, stekt sill och al med senap, stockfisk med russin och mandel, skansk sill och kokt smasill, – farsk fisk med sod, langa med olja eller Bergenfisk, fisk med salt spad, finska gaddor eller annan torrfisk, stekt fisk, bottenlax, applen och nb’tter.
– Juldagen till middagsmaltid: fb’rstek, lumber, anratt- ning pa skinkfatet (bestod jamte skinka af olika kb’ttsaker, upplagda pa ett gemensamt fat), pastejer eller sod af kokOtt, sma stekar, Iggost eller smb’rmos, en bakad ratt, klenat, applen, paron och gammal ost ;. till aftonen: grof- mat, villebrad. med sod, nystekta -urighb’ns : eller sm^fagel, bigot af tungor med russin och mandel, farsk fisk med salt spad, kal, ; stek, klenat och gammal ost; annandag jul till middag: grofmat^ hufvudkal med farskt kb’tt, en -ratt saltadt kb’tt, farkb’tt med sod, nyan- rattad stekj ostkaka eller ; aggost, klenatj frukt och gam- mal ost; till aftonen: grofmat, helahbns med sod, salt torsk raed molja, korf och stek;
tredjedag jul till middag: gamla hb’ns med risvalling, grofmat, stekt sylta med attika och smb’r, grytstek, stekta gass ined fyllning och annat dithorande, en bakad ratt,
gammal ost eller dylikt; till aftonmaltid: ro’kt farkott med rofvor, grofmat, svinrygg med sod, sylta eller skal- ling och stek;
fjdrdedag jul till middag : stekt sill, kokt sill, stock- fisk med mjolk, fisk fran Bergen, farsk fisk med sod, en bakad ratt pastejer, torsk med mb’lja eller saltad fisk.
stekt fisk, salt ro’ding, no’tter och ost; till aftonen: grot, kokad farsk sill eller nystrapt sadan eller siklo’ja, rocka och flundra, farsk fisk med salt spad, kokta magar, in-
bakade smafiskar, kail lax, .ost och frukt;
femtedag jul: lika som pa annandagen.
fredagen till middag: stekt sill och al, sod af malen rag, en ratt saltad fisk, mos af arter, applen, hampa eller rofvor, torrfisk, braxen eller gadda, oljebrb’d, bigot
af lax, ro’ding, inbakad fisk med olja, no’tter och applen, goran och oblatkakor. ;
lordags middag: stekt sill och kokt sill, stekta rofvor, val blb’tta, kokta magar, torsk eller saltad fisk, farsk fisk med sod, stekt fisk. bottenlax, ost och dylikt; till afto-
nen: hufvudkal med sot miOlk, torr stromming, farsk fisk med salt spad, kail lax, stekt. fisk och aggkaka;
Serveringen fQrsiggick pa olika platser; utom i den matsal, dar biskopen med sin iippvaktning och sinagaster intog maltidy yoro bord dukade i stora borgastugan, i
lilla borgastugan och bagarstugan. Till, den proviante- ring, som fo’r stora borgastugans behof fb’rekom, -horde brb’d, smo’r, skinka, tunga, matister, jufver, bringa,
gammalt kb’tt, nyrokt kokott och farkott, saltadt kokott, farskt kokb’tt, gamla kokta hdns, grofmat, gas med senap och salt. I lilla borgastugan och bagarstugan hOrde
skiuka, brb’d och smo’r till matordningen. 1
Ehuru de fiesta af tjanarne voro hanvisade att intaga sina maltider i nagon af borgastugorna eller i bagar- stugan, fingo dock atskilliga bland tjanstepersonalen sitta
vid biskopens bord i stora matsalen. Den plats, som anvisades deni, var ena andan af bordet, och samma ratter kringbjb’dos i vanliga fall ej rundt hela bordet; vid. den
6’fre delen af langbordet, dar de fo’rnamligare bordgasterna hade plats, kringbjbdos ratter, af hvilka tjanstepersonalen ej fick del. Yid sarskildt hogtidliga tillfallen kunde
dock en ratt fa ga hela bordslaget rundt, sa t, ex. pa middagen under nyarsdagen, da denna infoll pa sondag, hvarvid kosteken skulle vara sa tilltagen, att fatet
rackte till andan , 2 pa paskdagens middag gingo fdrstek och agg laget rundt, och fo’r juldagens middag star framst pa matsedeln forstek ginom bordhet. 3
Masterkockens plats pa rangskalan yar sadan, att bans narmaste ofverordnade utgjordes af ko’ksmastaren och hans narmaste underordnade af kockdrRngen. Soni
tydligt ar, hade kocken narmast sjalfva den egentliga matlagningen om hand, men ombestyrde darjamte slakt b’r gardens behof, dock behb’fde han ej skota det stora
hostslaktet, fb’r hvilket man legde slaktare nte i staden.
Liksom det i allmanhet under denna tid var vanligt att jamte eller i stallet fb’r penningar anvanda naturpro- dukter som betalningsmedel, sa fick kocken utom i reda
mynt till en del uppbara sin aflb’ning i atskilliga nyttiga prsedlar och fornb’denheter. Tio mark eller samma aflb’- ning som en . bdsseskytt erhb’ll han arligen.
Dessutom gick hans slef kring bordet pa julaftonen
Hofberg:
Utmärkt för lärdom, den han inhämtat vid flera utländska högskolor, förklarades B. för filosofie magister. Efter sin hemkomst anställdes han som kanik i Linköpings kapitel och blef 1505 domprost. De stora förtjänster han inlade om stiftets förvaltning under bskopsledigheten efter den afsatte Hemming Gadd öppnade för honom vägen till biskopsstolen, den han intog 1513. Hans episkopat, utmärkt af en mängd gagnliga åtgärder och inrättningar, intager ett framstående rum i detta stifts tideböcker: så ökades kyrkans och biskopsstolens gods betydligt genom köp och byten; domkyrkan restaurerades och försågs med dyrbara inventarier. Han inrättade i Linköping det första svenska pappersbruket och anlade ett eget boktryckeri i Söderköping. Med en blick, som var flera århundraden före sin tid, ifrade han för en kanal mellan Vettern och Vänern och att därigenom åstadkomma direkt förbindelse mellan öfre Sverige och Västerhafvet, o. s. v. Hans offentliga verksamhet, om möjligt än mer framstående, tillhör fäderneslandets allmänna historia och kan därför med skäl här förbigås. Utan fråga en af Sveriges utmärktare historiska karaktärer framstår biskop B. i vår reformationshistoria såsom en i många hänseenden minnesvärd man, och kommer där alltid att intaga en aktningsvärd plats såsom den ende kraftfulle försvararen af den gamla tron, från hvilken han ansåg fäderneslandets väl oskiljaktigt. Efter Västerås riksdag 1527 trifdes den oböjlige kyrkofursten icke länge i Sverige. Under förevändning af en visitationsresa till Gotland, begagnade han tillfället att med sina förnämsta ägodelar fly öfver till Danzig, hvarifrån han skref förmanande bref till sina landsmän att icke öfverge den rätta tron. De sista åren af sin lefnad uppehöll han sig i Landa kloster i Posen, och afled där enligt en uppgift d. 30 juli 1539.