Troligen är Margaretha Nylander en psedudonym för Margareta Nordström f. Zethelius. Tidstypiskt verk med en mängd paradrätter men också en del bättre husmanskost. Boken blev en dundersuccé och utkom i 16 upplagor från 1822-1902, Den satte i stort sett punkt för Cajsa Warg-e
poken.
Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen; innehållande tillika Beskrifning på Confecteurer, Sylter och Glacer samt ett Bihang, att göra Soja, Fransk Senap, Ättickor, Bär=winer, Bär=safter, att inlägga Anjovis, m.m.; jemte några underrättelse om Slagt, Bryggd och Brödbakning. Af Margaretha Nylander (Psed. för Margareta Nordström) Stockholm, 1822, Tryckt hos Direct. henrik and. nordström. På eget Förlag. 6,271,1s.
Vem det är – om nu personen i fråga överhuvudtaget har existerat, vilket är föga troligt – vet man inte. Den kokbok som bär hennes namn är skriven av Margaretha Emerentia ”Mensa” Nordström, född Zethelius, (1782-1876), om vilken inte heller så mycket är känt.
Hon föddes i Stockholm och bodde av allt att döma där hela sitt liv. Hon var dotter till den välkände gulsmeden Per Zethelius, som drev en framgångsrik rörelse och titualiserade sig Direktör. År 1799, bara någon månad efter sin 17-årsdag, gifte hon sig med boktryckare Henrik Anders Nordström.
Det var naturligtvis han som gav ut den mycket populära Handbok i den nu brukliga Finare Matlagningen 1822. en stor succé som kon i 16 upplagor, den senaste 1902. Dessutom publicerades en förkortad upplaga 1895.
Bokens företal (som anges vara skrivet ”af ett Fruntimmer”) är signerat -a -a -m, och det råder föga tvivel om att detta står för Margaretha Emerantia Nordström. Men i det hävdar hon att verkets egentliga upphovsman är ”mademoiselle Margaretha Nylander, som i flera år med det fullkomligaste bifall förestått Hushållningen uti åtskilliga de Förnämsta Hus i Riket”.
Hon säger också att mademoiselle Nylander ”dels munteligen för mig beskrifwit de i denna Kokbok förekommande Maträtter, dels öfwerlåtit åt mig att redigera hennes anteckningar i matlagningen. Mademoiselle Nylander är således den, som bäst kan bedöma, om jag uppfyllt hennes afsigt, att öfwerlämna åt unga Matmödrar en tydlig beskrifning öfwer den nu brukliga finare matlagningen”.
Någon Margaretha Nylander har man aldrig kunnat spåra, och det finns inget som tyder på annat än att fru Nordström ensam svarat för hela arbetet. Varfö rhon i så fall inte ville stå för recepten med eget namn är svårt att förstå; möjligen trodde hon att trovärdigheten skulle höjas om hon lät en fiktiv person som ”företått Hushållningen uti åtskilliga de Förnämsta Hus i Riket” bära huvudansvaret.
Nylanders bok är tämligen tidstypisk, med en mängd paradrätter men också en del bättre husmanskost, Den fick stor genomslagskraft i de borgerliga hushållen, vilket antalet upplagor bär vittnesmål om. Hon menade själv att den främst skulle ses som en uppdatering av tidigare svenska verk i genren:
”denna kokbok utgifwes ej för att i något afseende förringa wärdet af de wi redan äga utaf Mademoiselle Warg och Fru Weltzin. hwilkas med allt skäl godkända Kokböcker, ej böra saknas i något hushåll. Men Matredningen, likasom allt annat, undergår, på flera år, förändringar,; ty Mademoiselle Wars Hjelpreda i Hushållningen utgafs för omkring 70 år sedan, och Fru Weltzins Kokbok för nära 20 år sedan; och såledesbör ej synas öfwerflödigt att härmedelst lemnas en Beskrifning dels på nya Maträtter, dels på de förändringar som öfwen Kokkonsten påkallat. Beskrifningen om Confecteurer och finare sylter, bör i synnerhet wara wälkommen för rikare Hushåll på landet, der lång wäg till staden gör swårare att förskaffa dem…”
Företalet avslutas med den sedvanliga hovsamma nigningen, samtidigt som författarinnan på nytt betonar att hon minsann inte är ensam om att ha skrivit boken:
”Om wid dessa Underrättelser i Kokkonsten, stylen af twänne Fruntimmer ej är wårdat, som mången kan fordra, torde det benäget ursäktas, helst som fullkomlig tydlignet, äfwen i detta ämne, ej alltid är så lätt som man tror. Min änskan är derföre att denna lilla Kokbok måtte med lika öfwerseende emottagas, som den härmedelst öfwerlämnas uti en god afsigt”.
Bibliografi:
1:a upplagan 1822. 4,271,1s.
2:a upplagan 1823, 8,288s tillökt och förbättrad.
3:e upplagan 1826. 8.306s.
4:e upplagan 1828. 8,324s. Tillökt och förbättrad
5:e upplagan 1831. 8.328s. Tillökt och förbättrad
6:e upplagan 1835. 334s. + 2s förlagskatalog. Tillökt och förbättrad
http://sv.wikisource.org/wiki/Index:Handbok_wid_den_nu_Finare_Matlagningen
denna upplaga finns som digitaliserad version på kungliga biblioteket
http://rara.ub.umu.se/bookview/ipac/BookView.jsp?BookId=98&PageNo=320&MetaView=false
7:e upplagan 1838. 8,384s. Tillökt och förbättrad
8:e upplagan 1842. 8.392s. Tillökt och förbättrad
9:e upplagan 1846. 8,392s. Tillökt och förbättrad
10:e upplagan 1853 426,2s, Medarbetare Elisabeth Lagerström.
1853 kom även en piratupplaga ut med författarnamn Margareta Rylander.
11:e upplagan 1859. 426.2s. Brudin.
12:e upplagan 1873. 2,4,2,366s,1 plansch. Huldbergs förlag.
13:e upplagan 1877. Innehåller 8 färgplanscher och är den första färgillustrerade kokboken i Sverige. Ej i Kungliga biblioteket.
14:e upplagan 1880. 8,376s. P.A. Huldbergs bokförlagsaktiebolag.
15:e upplagan 1886. 8.497.2s. P.A. Huldbergs bokförlagsaktiebolag
16:e upplagan. 1902. 8.503s. Huldberg.
Uppgifter i Linnströms svenskt boklexikon 1830-65
Nylander, Margaretha, (om denna saknas uppgift).
———–, Handbok vid den nu brukliga finare matlagningen; innehållande tillika
beskrifning på confecturer, sylter och glacer; samt ett bihang, att göra soja,
fransk senap, ättikor, bärviner, bärsafter, att inlägga anjovis, m. m.; jemte
underrättelser om\ slagt, bryggd och brödbakning. Nionde tillökta och
förbättrade upplagan. (Företalet undert.: -a-a-m [E. M:a Nordström]).
Sthm, Kdt. 46. 8:0. (8, 392 s.) 2 – (Nordström, E. M:a).
(5-8 tillökta och förbättrade uppl. 1831, 35, 38, 42).
1 och 2! uppl. 1822, 23 (den senare enligt företalet till 3 uppl.); 3:e tillökta och
förbättrade uppl. 1826′, 4:e förbättrade uppl. 1828.
————, Handbok vid den nu brukliga finare matlagningen, med allt hvad dertill
hörer. Elfte [å omslaget: tillökte och rättade] upplagan; jemte ett
tillägg, innehållande några och sextio utsökta rätter af Gustafva
(Elisabeth Lagerström), som de sednare tjugu åren anrättat ett af de
läckraste bord i hufvudstaden. (Med företal, undert.: -ns- [M. J. [-Crusenstolpe]).-] {+Crusen-
stolpe]).+} (10 uppl. 1853). Sthm, Es. 59. 8:0. (426, 2 s.; b. 2.40)…….. 2 – (Huldberg, P. A.).
(Några upplagor äro omredigerade af A. M:a von Qvanten)
Notera även piratupplaga:
Nilander, Margrete, (af förläggaren till boken åsatt namn, hvilket genom sin likhet med Margaretha Nylander (s. d.} skulle gifva boken god afsättning. – Boken är i
sjelfva verket endast en ny titelupplaga af Margrete, Mademoiselle, (pseud, för
H. N. Raisson}, Den modernaste franska kokkonsten (Blåa bandet}, tr. 1832, 33}.
________, Handbok vid den modernaste finare matlagningen jemte ett bihang att göra tårtor, sylter, glacer, xirater att begagna på tårtor och confekt, bärsafter
m. m.; att inlägga och förvara åtskilliga trädgårds- och köksfrukter, samt
några underrättelser om dryckers tillredande. Sthm, Hörb. tr. 43. 12:o.
(158 s.) l – (Huldberg, P. A.).